Shah

DNA-testet är beställt. Snart kommer det. Antar att jag kommer behöva topsa mig och skicka tillbaka det. Sedan kommer sanningen fram. Svart på vitt. Det kommer stå att jag har persiskt ursprung, for sure.

Så nu när jag går händelserna i förväg presenterar jag en anfader: Shah Ismail I. Han grundade Safaviddynastin som min galne farbror menar att vi härstammar från, denna dynasti som spände sig över drygt två århundraden och som i sin värdegrund inte skiljer sig nämnvärt från den som hör dagens Iran till. Ska man tro Wikipedia var Shah Ismail I en väldigt fantasifull figur. Detta säger naturligtvis inte Wikipedia (många skulle ta illa upp) men jag drar den slutsatsen av vad Ismail gjorde och skrev. Ja, återigen talar jag om en skribent. Ismail var en poet (surprise, surprise). Han älskade tydligen den persiske poeten Ferdowsis superlånga epos Shamaneh, som hade skrivits några århundraden tidigare. Så nerkärad ska Ismail ha varit i verket att han döpte sina söner efter eposets karaktärer, ungefär som att jag skulle döpa mina barn (om jag fick några) efter Barbabarnen. Tänker mig att Ismail önskade han kunde ha levat inuti själva eposet.

Hans lite greater-than-life-personlighet kommer också fram i hans egna dikter. Wikipedia ger ett smakprov på några av dessa. I en strof säger Ismail att han är sin samtids Alexander den store. Spar inte på krutet, Isse…

Han föddes i Ardabil år 1487. Femhundra år senare, år 1987, flyttade jag, min lillasyster, och mina föräldrar till Sverige.

Nämen allvarligt. Jag ser precis ut som han i profil! Ögonen, näsan, kinderna, hakan, munnen! Shah Ismail I, är du min förfader???