Camus

Bland det dummaste som finns i grundskolan och gymnasiet är uppgifter där elever ska skriva uppsatser om några litterära legender och sedan argumentera för vilka dessa legender influerades av. Sådant slapp jag möta i grundskolan men väl när jag gick i gymnasiet. Jag minns det så väl en gång när jag gav en muntlig presentation om Albert Camus liv och verk. Jag rabblade på om Camus nihilism, Främlingen och jag-vet-inte-vad. Förstod knappt vad jag själv sa men hade i alla fall lyckats memorera det mesta i en enda röra. Katedern framför mig täcktes av utskrifter från Internet. Skrev aldrig ett manus utan dumpade alla dessa nedklottrade pappersark på en halvmeters avstånd. Tittade aldrig på dem vad jag minns, men att ha dem inom synhåll gav i alla fall en trygghet.

Sedan kom frågan från min lärare: Och vem eller vilka tror du han influerades av?

En sådan fråga ligger på MVG-nivå, tänkte jag. Sedan gav jag mitt svar. Kände mig som en fisk på kroken.

Men tänk bara på saken. Som 17-åring år 2001 hade jag väl knappast hunnit snubbla över Albert Camus? Vilken 17-åring eller yngre läser Främlingen? Och till råga på allt förväntades jag kunna göra en självständig analys över vilka författare han själv influerats av. Vilket skämt! Mitt svar var nog ett som jag läst i allt det där materialet jag skrivit ut från Internet. Fastän svaret kanske var korrekt kände man sig ju som en bluff. Den analysen hade ju någon annan gjort.

Så går det när man ger ungdomar uppgifter som är omöjliga för dem att göra, och jag ser mer och mer av den varan idag. Man kan inte förvänta att elever ska kunna föra djupare resonemang om litteraturvetenskap. Inte om de aldrig fått lära sig hur man gör.

Snyft, snyft. Stackars 17-åriga jag. Ciao!