Underhålla maskineriet

Tyvärr fick vi se på såpor som Dynastin när vi var små. Där i den såpan figurerar karaktären Alexis Carrington – en frånskild, bitter och pengahungrig intrigmakare som aldrig säger Hejdå innan hon lägger på luren. Hon var det ondaste man kunde tänka sig och eftersom hon var så ond tyckte jag hon var ful. Jag var rätt stolt över mig själv. För jag visste att hon egentligen var mycket vacker.

Därför var det så märkligt att se Joan Collins, skådespelerskan som spelade Alexis Carrington, i en dokumentär, som sig själv, förstås. Jag iakttog henne noga och försökte tänka bort Alexis. Där satt Joan Collins på en strand med vinden i ansiktet och solglasögonen på och pratade om vikten av att ta hand om ens tänder och naglar. Vad ödmjuk hon är inför åldrandet, tänkte den kanske 10-åriga jag. Så långt ifrån den fräcka Alexis som själv inte fattade hur mycket hon tiggde om stryk. You have to take care of your teeth and your nails. Det är allt jag minns av den dokumentären.

Med hennes brittiska röst i minnet tvättade jag därför dammet av mina fötter för en stund sedan, filade bort hård hud och smorde in dem i arganolja. Det räcker bara att googla fotvård så ser man att det är en rätt viktig sak, faktiskt. Samma sak med tänder. När jag smorde in mina fötter tänkte jag på en gammal klasskompis som, när vi bara gick i femman, sa till oss andra att hon tyckte att alla människors fötter var vackra. Ingen sa någonting, och jag minns att jag tyckte hon var modig som sa något så ocoolt. För det var så vuxet att säga så. Och sedan, när jag fortsatte smörja fötterna (och händerna) kom jag att tänka på en av mina farbröder i Libanon. Ni förstår, jag har rätt så ytliga blodkärl, med den följden att mina händer undergår nästintill en metamorfos på varma sommardagar. Jag var 15 år där en varm sommardag i köket i farbrors lägenhet i södra Libanon. Alla var där. Han tog tag i mina händer, tittade sorgset, halvt förfärat, på dem och sa, Ska en ung flicka ha sådana händer?

Det var bra knasigt av min farbror att säga så. Vad skulle jag göra, liksom?

Nä, jag kan bara ta hand om det som finns. Underhålla maskineriet, varken mer eller mindre. Fötterna känns redan torra igen.

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s