Christoph Niemann

cofSenaste blogginlägget gjordes den 31 mars. Har dröjt längre tid än så mellan mina inlägg, men det är faktiskt en klassisk vanföreställning som ligger bakom. Den vanföreställningen krossas så vackert i illustratören Christoph Niemanns del i dokumentärserien Abstract: The Art of Design på Netflix. I den delen säger Niemann att det som möjliggör storverk inte är en inspirationsblixt från en klar himmel (detta är den klassiska vanföreställningen), utan att man tar sig upp varje morgon, sätter sig vid arbetsbordet och bara gör jobbet. Det är där, i de ögonblicken när man ritar och testar och felar och provar igen, som storverken sker.

Det är lite samma tanke som en sommarpratare framförde i Sveriges Radio P1 angående att skriva uppsatser: ”Man skriver med rumpan.”

Och det är väl det som är lite svårt för mig att acceptera – delvis med mitt eget skapande, och i synnerhet med elevernas. Det finns en föreställning hos mig att jag konstant måste bolla med eleven på lektionerna, så att jag ”gör mitt jobb.” Att låta eleverna sitta framför en dator under större delen av lektionen efter att jag har gett dem instruktioner, det tar emot. Tar det 20 minuter för dem att få ner bara någon rad vill jag gå in och ”sätta igång motorn.”

I efterhand vet jag sällan om denna inblandning var bra eller dålig. Störde jag eleven? Eller behövdes jag just då? Var det bra att jag påminde henne om att rumpan måste skriva hela tiden tills huvudet kommer igång?

Tillbaka till Niemann. Han berättar öppenhjärtligt om sin fyrkantighet och sitt starka kontrollbehov. Åren har dock lärt honom att mjukheten och det avslappnade måste till i skaparprocessen. Det gör att man är dynamisk som konstnär och därmed relevant, menar han. Samtidigt får man inte bli för snäll mot sig själv. Han frågar retoriskt, ”Atleter och musiker övar varje dag, så varför skulle inte konstnärer göra det?”

Ja, varför inte? frågar jag mig själv i min tur, fascinerad. Bara för att slutprodukten inte är kvantifierbar i tid, längd, vikt, frekvens eller amplitud, så betyder det inte att man kan lämna den vind för våg. Bara övning kan skapa illustrationer som väcker själen.

Så jag ska inte vara för snäll, varken mot mig själv eller eleverna. Det är övning som ger färdighet, och att skriva bra är väl ändå något av det svåraste som finns?

Fantastiskt bra avsnitt var det. Kolla på det, vetja!

(Bilden ovan är tagen från en av mina stödlektioner som handlade om fotosyntesen)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s