You’re Most Unwelcome Hotel

Vi tänkte bryta upp med våra rutiner lite och åkte en sväng till Sigtuna. Solen sken och folk promenerade, åkte skidor och skridskor på isen. Jag kom fram till Sigtuna i klänning och ville först värma mig inomhus, så vi gick till Sigtuna Stadshotell. Vi hade varit förbi där en gång tidigare, men blev inte insläppta, för någon hade abonnerat hela restaurangen. Så det här blev vårt andra besök. Vad ska jag säga om bemötandet? Det var med viss svårighet som vi blev insläppta denna helt vanliga lördag, likaså. Damen i receptionen måste först kolla med någon annan på hotellet om det gick för sig att två personer kom in och tog en fika. Vi släpptes in och visades med hela handen var vi fick sitta. Gubben ville gärna sätta sig vid ett fönster, men det gick inte för sig. Den platsen var bokad, sa de.

I alla fall så kom en servitris fram till oss, där vi satt, med en bister uppsyn. Hennes målade, stränga ögonbryn frågade vad vi önskade oss. Jag frågade om de hade någon meny av något slag. Det hade de inte, sa Ögonbrynen. Så jag frågade vad de hade. Scones, småkakor, muffins, rulltårta. Alternativen radades upp, återigen utan något leende, och utan några attribut. Ja, förutom choklad förstås. Chokladmuffins hade de.

Vi funderade högt för oss själva. Ögonbrynen tittade åt ett par damers håll som hade flera våningar med allehanda bakelser och syltar på sitt bord, antingen för att hämta ord som hon tappat eller för att hinta på sitt Sigtuna Stadshotell-vis att annat folk lyckats göra fullt adekvata val, att inget var fel med att det inte fanns någon meny, bilder eller talföra servitriser som kunde underlätta för gästers beslutsfattande. Ögonbrynen verkade inte gilla att vänta, så jag drog till med att jag ville ha småkakor och en vanlig kaffe med lite grädde. Gubben nöjde sig med de kakor jag beställde. Han dricker varken kaffe eller te, och han försöker dra ner på Cola för min skull.

Kakorna var nästan torra, men kaffet var gott och jag fick en hel kanna full. Vi småpratade lite, men jag var noga med att vi inte stannade för länge. Hu, har aldrig känt mig så ovälkommen förut. Och vi har lugnt varit på finare ställen än Sigtuna Stadshotell!

Jag lämnade 20 % dricks. När vi gick hade ingen hunnit komma och sätta sig vid den där bokade platsen vid fönstret.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s