Vinter nolltvå

Så tillbaks till vardagen. Idag var det ett fantastiskt vinterlandskap ute. Bara man är rätt klädd är en riktig vinter en fröjd. Mörkret, kylan, frosten, ljuset och semlor… Är nästan lite ledsen för att vi har kommit halvvägs genom vintern. Den tröstar mig, påminner mig om värmen i mitt hem, i en kopp te, under ett ulltäcke…

För mig har vintern alltid varit en metafor för överlevnad. Att jag finner en sådan tröst i den ständiga kampen för överlevnad, som tvingar en till förnöjsamhet, uppfinningsrikedom och uthållighet, det talar sitt eget språk.

Kom, vinter, och lämna mig aldrig!