Utskällningen

Med lite tur och mycket skicklighet (för man måste välja sina vänner) får man sig en rejäl utskällning vart femte år. Det är aldrig trevligt men kan bli ett välbehövligt uppvaknande.

Så här på en molnig dag som reflekteras i mitt nya armbandsur kan jag nämligen inte låta bli att erinra mig en molnig dag år 2003 eller nå’t sån’t, när min lillasyster och jag var på besök hos en jämnårig kompis och en dam som blivit någonting av hennes mentor. Jag och min syster var i Arboga (ett område där vi inte hittade) och var i telefon med damen, som var med vår kompis i hennes lägenhet. Syrran och jag skulle äta hemma hos damen.

-Gå mot Göteborgshållet, instruerade damen. Med det menade hon att vi skulle gå västerut. Syrran sa efter några ängsliga försök att hon fortfarande inte hittade, varpå damen förstod att hon måste hämta oss. Efter en stund kom damen i sin tvåsitsiga bil, upprörd och chockerad. Väl hemma i köket fick vi veta varför. För då kom den: Utskällningen.

Damen var nu ännu mer uppretad, när hon dukade till bords, över att hennes tid hade gått spillo på att hämta oss, trots att hon själv bodde i Arboga.

-Flickor, Arboga är en ANKDAMM! Kan ni inte se på solen var ni är någonstans?

Våra blickar var tomma. Sedan förklarade hon att hon själv som ung minsann hade navigerat sig igenom hela Europa med ett falskt pass. Det var bekymrande att två tjejer inte kunde hitta ens i lilla Arboga. Allt man behövde för att hitta överallt var en klocka och skuggan, menade hon.

Nu när hon fattat att vi inte dög så mycket till, fast vi hade väldigt charmiga föräldrar, lutade hon sig mot vår kompis och sa belåtet: ”Men på Beryl kan jag bara luta mig tillbaka och lita på att allt går rätt till.”

Den dagen var jag arg både på damen och Beryl. Men jag tog in allt damen sa. Hon hade rätt. Jag borde ha fattat att man kunde se på klockan var man var. Är det inte det våra GPS-appar förväntar sig också? ”Kör åt nordost mot Essingeleden” säger den innan rutten startat. Hur ska man veta vad det är om man inte har koll på sol och klocka? Och hur vet alla jagande poliser på TV alltid vartåt förövaren kör? Har de alltid koll på var solen befinner sig?

Sedan Utskällningen har skuggor och väserstreck upptagit en icke så oansenlig del av min vakna tid. Kanske kan jag till och med hitta någonstans om jag mot förmodan tappar bort min mobil. Så tack, damen, för Utskällningen!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s